Hedersporträtt 2018
2018 års hedersporträtt är ett porträtt av professor och författare Bodil Jönsson utfört av konstnären Johan Patricny. Porträttet ses på Gripsholms slott.
Statens porträttsamling utökas varje år med ett antal verk varav ett hedersporträtt – föreställande någon välförtjänt svensk kvinna eller man – donerat av Gripsholmsföreningen.
Ett porträtt av Bodil Jönsson
Bodil Jönsson är avbildad i den miljö där hon verkat som akademisk lärare. Det är ingen slump att man intill henne ser två av hennes studenter. Bodil Jönsson har ofta just framhållit sin roll som pedagog. I porträttet representerar studenterna inte bara lärandet utan också olika tidsdimensioner – analys och eftertanke. Möjligen är detta också en antydan om människans olika åldrar. Bodil Jönsson betraktar inte oss utan framtiden och timvisaren på hennes armbandsur är bara antydd. I stället är det paradoxalt nog en av hennes studenter som möter oss med blicken. Här finns ingen förställning eller tillgjorda gester, utan en rättfram enkelhet som alla kan känna igen sig i. Två ensamma, kulörta böcker är det enda som får antyda Bodil Jönssons omfattande författarskap.
Bodil Jönsson, född 1942 i Helsingborg, blev känd för den breda allmänheten i början av 1990-talet som sommarpratare i radion och som fysiker i TV-programmet Fråga Lund. Hennes definitiva genombrott som folkbildare och tänkare kom med hennes bok Tio tankar om tid (1999). Den blev en enorm succé med 650.000 sålda exemplar och översatt till ett tjugotal språk.
Sedan 2009 är Bodil Jönsson pensionerad (professor emerita), men kanske mer verksam än någonsin, bland annat som flitig författare och föreläsare. Hon har flera gånger framhållit att hon inte främst ser sig som författare utan som pedagog och föreläsare.
Om konstnären
Porträttet är utfört av konstnären Johan Patricny. Han är född 1976 och började sin bana som assistent till den norske konstnären Odd Nerdrum 1995-96. Patricny fortsatte sin konstnärliga utbildning vid Statens Kunstakademi i Oslo 1998-2002. Här fann han en ny inriktning på klassiskt måleri.
Johan Patricny har förblivit trogen det han lärde sig i Norge, att måla inför levande modell. Många förknippar nog hans konst med vad som slarvigt brukar kallas för fotorealism, men fotografi tjänar aldrig som förlaga. Istället är han gripen av det tidsödande verklighetsstudiet.
Som konstnär har Johan Patricny uppfattats både som retroromantiker och idylliker. För honom handlar det figurativa måleriet om en önskan att fånga det sinnliga på ett lustfyllt sätt. Som konstnär ser han sig som ”ett verktyg för det som vill bli sett”.