Legenden Leo

Leo liknar inget annat lejon i världen. Gripsholms eget lejon i sin glasbur i Övre rustkammaren är kanske mer roande än imponerade med sina tätt sittande ögon och sina människotänder.

Djurens konung har länge spelat en viktig roll som symbol för makt, styrka och mod. Det götiska lejonet blev en del av den nya mytologin kring kungamakten under vasasönernas tid. Under stormaktstiden hade lejonet en given plats i heraldiken, och kungar och drottningar avbildades med lejon vid sin sida. På Stockholms slott vaktas uppfarten till lejonbacken av två muskulösa bronslejon.

Ett 1700-tals lejon med oviss historia

Livs levande lejon förekom också bland de exotiska djur som var eftertraktade bland furstehusen i Europa. Att ge ett lejon i gåva var en betydelsefull gest furstar emellan. Lejonet Leo har säkert varit en sådan gåva, men ingen vet när han kom till Sverige. Den historia som länge berättats om honom är en ren legend. Enligt legenden skulle Leo varit en gåva från bejen av Alger till kung Fredrik I, en gengåva för den ”skatt” som Sverige betalade för att slippa undan Barbareskstaternas sjöröveri i Medelhavet. Dessa lejon skänktes dock raskt vidare till kurfursten av Sachsen.

Ett kungligt lejon från 1700-talet är han ändå, även om vi inte vet så mycket mer. På Gripsholm är han en idol som väcker allt från storögd förundran till glada skratt. Det stora intresset beror på att konservatorn som fick uppdraget att ta hand om lejonkroppen förmodligen aldrig sett ett levande lejon. Leo liknar inget annat lejon i världen.

Toppbilden: Leo, Gripsholms eget lejon. Foto: Kungligaslotten.se