Ur historien: Hovstallet

H.M. Konungens hovstall ligger på Väpnargatan 1, alldeles i början av Strandvägen i Stockholm. Hovstall fanns redan under Gustav Vasas tid. Idag används häst och vagn vid statsbesök, riksmötets öppnande och då Kungen tar emot nya ambassadörer.

Hovstallet har en månghundraårig historia alltsedan Gustav Vasa 1535 lät bygga ett stall för de kungliga hästarna. Då som nu var huvuduppgiften att tillgodose Konungens behov av transporter till vardags och till fest. Ädla hästar och praktfullt rustade ekipage har alltid spritt glans över konungen och kungamakten.

Historien börjar på Helgeandsholmen

Det första hovstallet byggdes på Helgeandsholmen i slottet Tre Kronors absoluta närhet och på den plats där riksdagshuset ligger idag. Snart visade sig detta för trångt och ett nytt stall uppfördes redan på 1500-talets slut vid Jakobs kyrka där nu Kungl. Operan är belägen.

Förödande slottsbrand 1696

Trots att omfattande flytt- och ombyggnadsplaner av hovstallet skisserades av såväl Gustav II Adolf som drottning Kristina flyttades inte hovstallet förrän då Karl XI gav Nicodemus Tessin d.ä. i uppgift att uppföra nytt ståtligt hovstall, som nu skulle återplaceras på Helgeandsholmen. Detta stall hade plats för 60 hästar och omfattade även ridhus, vagnshus och rustkammare. Dessvärre förstördes det i en våldsam eldsvåda redan 1696, året före den dramatiska branden på Slottet Tre Kronor.

Tessin den yngre tar vid

Nu gick uppdraget till Nicodemus Tessin d.y. att uppföra en ny anläggning på den gamla grunden. Stallet moderniserades och gjordes mer palatslikt, denna gång med utrymmen för 150 hästar. Ett pumpsystem möjliggjorde att vatten från Strömmen kunde ledas direkt till varje hästplats. Två flyglar uppfördes som ridhus och vagnslider. I nära tvåhundra år tjänstgjorde denna anläggning som hovstall.

Hovstallet flyttas från Helgeandsholmen

På 1870-talet väcktes ett förslag att två riksbyggnader, riksdagshus och riksbank, skulle byggas på Helgeandsholmen. Oscar II erbjöd sig att kostnadsfritt avstå från Helgeandsholmen om annan lämplig plats kunde anvisas för hovstallet. År 1888 beviljade riksdagen en dryg miljon kronor för bygget av det nya hovstallet på dess nuvarande plats Artilleriplan vid Strandvägens början, numera med adressen Väpnargatan 1.

Utskälld byggnad

Arkitekt var slottsintendenten Ernst Jacobsson. Han biträddes av Fritz Eckert och de gav hovstallet formen av en medeltida riddarborg, en slottsliknande skapelse med torn och murar som omger en praktfull stallgård. År 1894 var det nya hovstallet klart. Det mötte en mycket stark kritik och blev en av dåtidens mest utskällda byggnader.

Idag utgör den sammanhållna anläggningen en oersättlig kulturmiljö där man alltjämt utför sina uppgifter som kunglig transportorganisation. Hästantalet har minskat kraftigt sedan 1890-talet då huvuddelen av transporterna idag sker med bil, men uppgiften att bevara den eleganta körkonsten och ekipagekulturen kvarstår.

Möter dagens krav

Utöver att tillgodose Konungens behov av transporter har hovstallet haft, och har än idag, ett betydande symbolvärde, vilket understryks av att monarkerna genom historien personligen starkt engagerat sig i hovstallets funktion, utrustning och hästhållning och att rikets främsta arkitekter utnyttjats för att rita och uppföra de olika anläggningarna.

Traditionellt var hovstallet en mansdominerad miljö. Carl XVI Gustafs intresse för hovstallets verksamhet har också successivt inneburit en omvandling till en jämställd organisation och att allt arbete präglas av ett starkt miljömedvetande.

Dagens höga säkerhets- och effektivitetskrav har också medfört att ett operativt ledningssystem införs för planering, genomförande och utvärdering av hovstallets transportuppgifter.

Toppbilden: Kopparstick Hovstallet av tecknare Erik Dahlbergh från planschverket Suecia antiqua et hodierna. Foto: Kungliga biblioteket