Fasadrenoveringen på Kungliga slottet

Den pågående restaureringen av fasaderna på Kungliga slottet är det största stenarbetet i modern tid. Projektet påbörjades 2011 och beräknas – i dagsläget – vara klart 2050.

Det nuvarande slottet började byggas på 1690-talet. Sverige var en stormakt och slottet utgjorde dess maktcentrum. Fasaderna på arkitekten Nicodemus Tessin den yngres romerska palats i barockstil är rikligt utsmyckade med många detaljer av gotländsk sandsten. En byggnad som då, liksom nu, väcker uppmärksamhet och räknas till en av den europeiska barockens främsta märkesbyggnader.

Från underhåll till restaurering

Redan i slutet av 1700-talet upptäcktes att den porösa stenen vittrade och allt sedan dess har stenar bytts ut, lagats och förstärkts. År 2005 föll en balusterdocka från taket. En snabbutredning följde och den visade att stenen var i sämre skick än befarat. Fasader täcktes av nät för att minimera risken för skador om stenar lossnade.

I april 2011 startade den första restaureringsetappen av tjugotvå stycken. Statens fastighetsverk ansvarar för slottet och leder arbetet, i samverkan mellan flera olika experter och kulturminnesvårdande myndigheter. Det är ett svårt och tidskrävande arbete. Inte sedan slottet byggdes har ett så här stort stenprojekt genomförts i Sverige.

Västra fasadens mittparti

Nu är projektet inne i etapp 8, vilket innefattar arbetet med mittpartiet på slottets västra fasad, något som beräknas vara klart under 2021. Den västra fasaden är rikt utsmyckad, med bland annat 10 stycken karyatider, var och en fem meter höga, samt nio stycken reliefmedaljonger med porträtt och namn på svenska regenter.

I restaureringsarbetet byts de mest skadade fasadstenarna ut, andra huggs om och återmonteras. Skulpterade detaljer med högt konstnärligt värde försöker man så långt det är möjligt att bevara genom olika konserverande insatser.

En tåligare stensort

Slottets fasadsten är huggen av gotländsk sandsten. Initialt var förhoppningen att åter kunna använda sandsten, förutom i de klimatmässigt allra mest utsatta lägena som kräver en tåligare stensort. Men då den gotländska sandstenen inte längre bryts i tillräckligt stor utsträckning fann Statens fastighetsverk passande ersättningssten i Tyskland, Polen och Schweiz.

Toppbilden: Karyatid på slottets fasad. Foto: Erik Kampmann

Under 2012 var första etappen i restaureringsarbetet klart, norra fasadens östra flygel. År 2011 inleddes arbetet med restaurering av slottets fasader. Foto: Erik Günther/SFV

Ingen sten är den andra lik och därför måste varenda sten finjusteras med handverktyg och måttas in, en del utsmyckningar måste också nyhuggas. Foto: Erik Günther/SFV

På slottets västra fasad finns bland annat 10 stycken karyatider, kvinnlig pelarfigur, var och en fem meter höga. Ordet karyatid kommer från grekiskan och betyder ”flicka från staden Karyai”. Foto: Erik Kampmann

Vittrad balusterdocka. Foto: Erik Kampmann

SLOTTET I SIFFROR

Total mängd fasad: ca 30 000 kvm
Fönster: 972 stycken
Fönsterrutor: 31 600 stycken
Fristående skulpturer: 28 stycken
Balusterdockor: 717 stycken
Konsolvoluter: 242 stycken
Total mängd fasadsten: ca 10 000 kvm

DET NYA SLOTTET

Vid slottsbranden den 7 maj 1697 förstördes stora delar av det gamla slottet, Tre Kronor. Den norra längan klarade sig dock relativt oskadd, det var en ny del av slottet som bara några år tidigare byggts klart, under ledning av slottsarkitekten Nicodemus Tessin den yngre.

Sex veckor efter branden presenterade Tessin ritningar till ett nytt kungligt slott, utifrån den norra längans murar.

Enligt planerna skulle det nya slottet uppföras på cirka sex år. Men det skulle dröja i det närmaste sextio år innan den kungliga familjen åter kunde flytta in på slottet, i december 1754.

Trots den långa byggnadstiden uppfördes slottsbyggnaden helt efter Tessins ritningar från år 1697.

Inför besöket

Guidade visningar Öppet idag 10.00-16.00
För barn Öppet idag 10.00-16.00

Slottets stora paradvåningar, de medeltida valven i Museum Tre Kronor och kungakronorna i Skattkammaren är spännande besöksmål för barn. ...

Läs mer

Kommande händelser

Utställningen "Se på mattorna – det är jag" är förlängd till och med den 4 oktober och öppen dagligen. Välkommen till Märta Måås-Fjetters...

Köp biljett

Nyfiken på silver från drottning Kristinas kröning? Under kvällens temavisning tittar vi närmare på praktsilvret på plats i Rikssalen och...

Läs mer

Följ med ner i Skattkammaren och lär dig mer om hur riksregalierna används idag. På nära håll får du se de kronor som har använts i samba...

Läs mer

Upptäck mer om Kungliga slottet

Paradrum Öppet idag 10.00-16.00

Representationsvåningarna på slottet är samlingsnamnet för de magnifika paradvåningar som används vid Kungens och Drottningens representa...

Läs mer

I dunkla källarvalv på Kungliga slottet förvaras monarkins viktigaste symboler – Riksregalierna, som alla visar prov på fascinerande och ...

Läs mer

Museum Tre Kronor är museet om slottets äldsta historia, från försvarsborg till renässansslottet som förstördes i en våldsam brand år 1697.

Läs mer
Slottsboden Öppet idag 10.00-16.00

Kungliga Slottsboden är en unik present- och souvenirbutik på Kungliga slottets yttre borggård med produkter som har anknytning till före...

Läs mer

Välkommen till ett av Europas äldsta publika museer som öppnades redan år 1794. Skulpturerna som köptes in av Gustav III visas i slottets...

Läs mer

Kungliga slottets kyrka visar prov på arkitektur, inredning och konstverk av några av sin tids främsta mästare – Nicodemus Tessin den yng...

Läs mer

Artiklar och film

Drottning Kristinas kröning var en omstridd historia. Hon valde bort den traditionella kröningsorten och vägrade bära drottningkronan. De...

Läs mer

Sommaren 2020 sände Kungl. Hovförsamlingen gudstjänst "Aftonsång från Slottskyrkan” från Kungliga slottet.

Läs mer

H.M. Konungen har beslutat att flera av de kungliga besöksmålen åter ska öppnas för besökare. Beslutet är taget i ljuset av att flera av ...

Läs mer

Kundservice

Öppettider:

Inför besöket