Theodor Kallifatides årets hedersporträtt på Gripsholms slott
Om Theodor Kallifatides och Sanna Sjöswärd
Theodor Kallifatides är född på Peloponnesos 1938 och kom till Sverige 1964 utan att kunna ett ord svenska. Han försörjde sig först som diskare och tidningsbud. Svenska lärde han sig inte genom en nybörjarkurs, utan genom att läsa Strindbergs Fröken Julie med hjälp av lexikon. Efter en svensk fil.kand-examen 1967 började han undervisa i filosofi på internatskolan Viggbyholm för att två år senare bli lärare i praktisk filosofi på Stockholms universitet. Åren 1972–76 var Theodor Kallifatides chefredaktör för Bonniers litterära magasin, men framförallt har han sedan 1969 verkat som poet, skönlitterär författare och översättare.
Theodor Kallifatides har hittills givit ut ett trettiotal titlar, alla skrivna på svenska. Han har i sin korta självbiografiska bok Ett nytt land utanför mitt fönster beskrivit hur han likt en utsvulten hund kastade sig över det nya språket som om det var en saftig köttbit. "Jag åt upp svenskan. Jag fyllde min mun med ord, tuggade dem, svalde dem. Jag tog vissa ord i min mun som praliner." Hans erövring av det svenska språket har resulterat i en rad litterära höjdpunkter, fyllda av humor, tankeskärpa och värme. Han kom utifrån och blev som författare raskt en av våra främsta betraktare av Sverige inifrån. Det yviga och bullersamma ligger inte för honom. Det lågmälda och eftertänksamma är hans adelsmärke, hans prosa är fylld av poesi.
Många av dessa egenskaper har på ett kongenialt sätt tolkats i Sanna Sjöswärds porträtt. Hon är född 1973 och är en framgångsrik dokumentär- och porträttfotograf. Inom den sistnämnda genren arbetar hon ofta med närbilder – såväl i rent fysisk bemärkelse som i personskildringen. Porträtten genomsyras av fotografens engagemang för modellerna. Ett genomgående tema är starka individer. Inför boken Eldsjälar (2011) fotograferades och intervjuades trettio skilda personligheter som alla kämpar för humanitära eller konstnärliga frågor. En annan studie där hon dokumenterat mänskligt engagemang är fotografierna från Alsike kloster och dess arbete med flyktingar.
Framställningarna blir aldrig enkla, utan ger en komplex bild av människorna och den omgivning de lever i. Hemlösheten hos Ninni (2004) och ätstörningarna hos Engla Louise (2009) är inte den enda sidan av deras tillvaro. Sanna Sjöswärd strävar efter att betraktaren ska se hela människan. En utställning och tillika bok som gjort henne uppmärksammad i en bredare publik är Rötter/Roots (2006). Fotografen är född i Teheran och blev bortadopterad till Sverige i sin tidiga barndom. I Rötter skildras hennes möte med sin mor, sina syskon och deras familjer i Iran. Samma tema behandlas även i den självbiografiska boken Min mamma är en persisk prinsessa (2009). Frågor som rör främlingskap och identitet förenar årets hedersmodell och porträttör.
