Ulriksdals slott

Skulpturerna i Orangerimuseet

I orangeriet visas en betydande samling svensk skulptur av bland annat Johan Tobias Sergel och Carl Milles. Skulpturerna ingår i Nationalmuseums samlingar och visas permanent i Orangerimuseet.

Under större delen av 1700-talet dominerades bildhuggarkonsten i Sverige av de fransmän som inkallats att utföra arbeten till det nya Kungliga Slottet i Stockholm.

Bronsexemplar av Bernard Foucquets här utställda enleveringsgrupper i mörkpatinerad gips med antikt mytologiska motiv står till exempel uppställda i nischer på slottsfasaden.

Gudinnan Ceres, som med facklor i händerna söker sin av Pluto bortrövade dotter Proserpina i underjorden, samt hennes prästinnor de två karyatider som bär skålar på vilka eld skulle flamma, utförde Sergel till de soaréer på Stockholms slott, då man efter tidens smak beundrade skulpturgalleriet i dramatiskt fackelsken.

Gasolfacklor lyser upp

De facklor som idag inramar orangerimuseets dörrar är kopierade efter Sergels för att kunna återskapa liknande ljuseffekter, när de på kvällen tänds med gasol.

Modellen till L’Archevêques och Sergels Gustav II Adolfsmonument på Gustav Adolfs torg visas likaså.

Under Gustav III:s tid var Johan Tobias Sergel vårt lands störste konstnär. I Rom på 1770-talet skapade han Faunen, Diomedes och Mars och Venus.

I Stockholm skulpterade han äreminnen över Gustav III, och här i Orangerimuseet visas gipsmodellen till statyn på Skeppsbron, Gustav Vasa och Gustav II Adolf. 

Rosa Galleriet – 1800-talet

Under hela 1800-talet fortsatte den grekisk-romerska antikens myter och skulpturer att inspirera svenska bildhuggare, av vilka de flesta också tillbringade en längre eller kortare tid i Rom och högg sina verk i marmor från Carrara.

Vinguden Bacchus har till exempel återgetts av Johan Niklas Byström och Erik Gustaf Göthe och en Bacchantinna i gudens följe av Johan Peter Molin.

Byström har även återgett den tragiska kärlekssagan om Hero, som en stormnatt såg sin älskade Leander drunkna, sedan den fackla slocknat varmed hon brukade vägleda honom, när han simmade till henne över Hellesponten.

Svenska personligheter

Jämsides beställdes under 1800-talet en rad minnesmonument över svenska kungar, politiker, skalder, naturforskare med flera. Gipsmodellerna till några av dessa skulpturer finns utställda; Fogelbergs Karl XIV Johan på Slussen och Johannes Frithiof Kjellbergs Linné i Humlegården båda i Stockholm samt Carl Gustaf Qvarnströms Esaias Tegnér i Lund.

I Orangerimuseet finns försäljning av vägledningar över museet och dess historik, med förteckning över utställda skulpturer illustrerade med vackra bilder.

Toppbilden: Museet blev möjligt tack vare Carl XVI Gustaf 1988 som lät upplåta orangeriet som skulpturmuseum. Foto: Kungligaslotten.se

De facklor som idag inramar orangerimuseets dörrar är kopierade efter Johan Tobias Sergel för att kunna återskapa liknande ljuseffekter. Foto: Gomer Swahn/Kungligaslotten.se

Rosa Galleriet. Svenska bildhuggare tillbringade mycket tid i Rom under 1800-talet och högg sina verk i marmor från Carrara. Foto: Gomer Swahn/Kungligaslotten.se

Gipsskulpturer med antikt mytologiska motiv. Foto: Kate Gabor/Kungligaslotten.se

Under 1800-talet var den grekisk-romerska antikens myter inspirationskälla för svenska bildhuggare. Foto: Kate Gabor/Kungligaslotten.se

Carl von Linné av Christian Eriksson. I orangerimuseet finns försäljning av vägledningar över museet och dess historik och över de utställda skulpturer. Foto: Nationalmuseum

Inför besöket

Med en kunnig och inspirerande guide som för dig genom tid och rum får du extra upplevelse av Ulriksdals slott och Orangerimuseet.

Läs mer

Vi välkomnar förbokade grupper under juni–augusti, till Ulriksdals slott och Orangerimuseet. Även stallet med drottning Kristinas kröning...

Läs mer

Ulriksdal ligger nära Bergshamra i Solna.

Läs mer

Kommande händelser

Ulriksdals vackra slottspark fylls med hantverk och delikatesser från lokala aktörer under höstmarknaden i dagarna två.

Läs mer

Upptäck mer om Ulriksdals slott

Slottet på Ulriksdal brukar kallas ”ett modernt 1600-tals slott”. Att vandra genom slottsrummen är att göra en tidsresa i inredningskonst...

Läs mer

I Ulriksdals slottspark ligger ett orangeri som byggdes på 1600-talet. Orangeriet var först tänkt att användas för odling av exotiska och...

Läs mer

Sveriges äldsta rokokoteater från 1753 ger både föreställningar och guidade visningar. År 1976 visade prinsessan Christina slottsteatern ...

Läs mer

Ulriksdals slottskapell ritades av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander och uppfördes på 1860-talet på en udde söder om slottet. Kapelle...

Läs mer

Slottsparken är ett vidsträckt område med spår av olika stilideal. Här anlades en av landets praktfullaste barockträdgårdar i slutet av 1...

Läs mer

I orangeriet i Ulriksdals slottspark finns försäljning från butiken Kungliga Slottsboden, med produkter som har koppling till de Kungliga...

Läs mer

Artiklar och film

Det naturskönt belägna Ulriksdals slott skulle egentligen bli kronprinsparet Margaretas och Gustaf Adolfs bostad. Så blev det inte. Men h...

Läs mer

Kungl. Djurgården och de kungliga parkerna är öppna året om, dygnet runt. I de vidsträckta parkerna finns gott om utrymme och det är lätt...

Läs mer

Nystilar, historicism och eklekticism. 1800-talet är de många stilväxlingarnas epok. Från empire, via nystilar och nationalromantik, till...

Läs mer

Kundservice

Öppettider: Stängt