Ur historien: Ulriksdals slott

Ulriksdal är slottet som drottning Kristina valde att låta sitt kröningståg utgå ifrån. Det har också varit ett militärsjukhus och ålderdomshem för krigsveteraner. 200 personer är begravda på invalidkyrkogården i slottets sydöstra del.

Drottning Kristina utklädd till jaktgudinnan Diana, kröningsprocession, kägelspel, storslagna middagar, maskerader, sång och musik. Ulriksdals slott har alltsedan det byggdes förknippats med fest men här har även funnits stunder av större allvar. Slottets tid som invalidinrättning för krigsveteraner blev en påminnelse om en annan, hård verklighet.

Ulriksdals slotts historia börjar när Jakob De la Gardie, riksmarsk och en av landets mäktigaste män, 1638 byter till sig mark från kronan för att här, i en ödslig och bergig terräng invid Edsviken, låta uppföra en slottsanläggning som var tänkt att bli en av de mest storslagna Sverige skådat. Arkitekt och byggmästare var Hans Jacob Kristler, som vid samma tid arbetade med De la Gardies palats Makalös i Stockholm. Slottet, uppfört i senrenässans, stod färdigt 1645 och fick namnet Jakobsdal efter sin byggherre.

Drottning Kristina en ofta sedd gäst

Slottet blev snabbt ett omtyckt utflyktsmål för adel och kungligheter. Bland andra var drottning Kristina en ofta sedd gäst här. Vid en maskerad skall hon ha gjort stor succé utklädd som jaktgudinnan Diana. Att drottning Kristina lät slottet bli utgångspunkt för sin kröningsprocession den 17 oktober 1650 är inte överraskande. Denna procession var för övrigt så lång att när det första ekipaget nått fram till Kungliga Slottet hade det sista ännu inte lämnat Jakobsdal.

Sveriges praktfullaste park

Efter Jakob De la Gardies död 1652 skiftar egendomen raskt ägare några gånger. Slottet blev först änkesäte för Jakob De la Gardies hustru Ebba Brahe men redan efter några månader överlät hon egendomen till sin äldste son, Magnus Gabriel De la Gardie som i sin tur sålde den till drottning Kristina. När sedan drottning Kristina abdikerade och lämnade Sverige 1654 återgick det till Magnus Gabriel. Denne, en av sin tids största byggherrar, rustade upp slottet och lustträdgården fick en rikare utsmyckning och blev en av de praktfullaste i Sverige.

Prins Ulrik ger slottet nytt namn

Slottet blev kungligt återigen då det 1669 såldes till änkedrottning Hedvig Eleonora. Storslagna planer drogs upp men på grund av dåliga finanser stoppades planerna. 1684 gav änkedrottningen slottet vidare som dopgåva till sin sonson prins Ulrik och slottet bytte nu namn till Ulriksdal. Prins Ulrik avled emellertid redan i maj 1685, knappt ett år gammal, och slottet återgick till änkedrottning Hedvig Eleonora. När hon dog 1715 blev det statens egendom men ställdes så småningom till Fredrik I:s och drottning Ulrika Eleonoras disposition. Det var under denna period som slottets yttre fick sitt nuvarande utseende.

Den Holstein-Gottorpska epoken

Efter Fredrik I:s död fick kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika ta över slottet och tillsammans med Drottningholm blev Ulriksdal kungafamiljens viktigaste bostad utanför Stockholm. Här hölls lysande fester och här spelades teater. Även Gustav III vistades gärna här de första åren efter det att han blivit kung. Prinsessan Hedvig Elisabet Charlotta beskriver ett besök på Ulriksdal i juni 1776 på följande sätt:

”Vår vistelse här är för resten ganska dräglig; drottningen lämnar endast sina rum för middagar och supéer samt för promenader, som företas kl. 7. Då hon alltid vill vara ensam är alla hos mig, där man ogenerat får prata och skratta.”

Efter Gustav III:s död kom Ulriksdal bland annat att disponeras av änkedrottning Sofia Magdalena, som också dog här 1813.

Från lustslott till invalidhotell

Nytt liv får Ulriksdal 1822 när Karl XIV Johan, efter franskt mönster, på slottet låter inrätta ett kombinerat militärsjukhus och ålderdomshem för krigsveteraner, ett så kallat invalidhotell. Slottets salar töms nu på inventarier, säljs eller flyttas till andra slott. Invalidhotellet var i bruk fram till 1849 och som mest bodde samtidigt 82 krigsveteraner på Ulriksdal. I den sydöstra delen av slottsparken minner Invalidkyrkogården, där 200 personer begravdes, fortfarande om denna tid i slottets historia.

En ny storhetstid

Efter tiden som invalidhotell var interiören mycket sliten och när kronprins Karl (XV) tog över 1856 nyinreddes stora delar av slottet i en historieromantisk stil med hjälp av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. Rummen blev en passande inramning för Karl XV:s stora samling konst, möbler och porslin, en samling som han testamenterade till staten och som efter hans död 1872 flyttades över till Nationalmuseum. Ulriksdal upplevde nu en ny storhetstid. Här ute kunde kungen vistas mer privat och fester, maskerader och jakter avlöste varandra. Det var också här det av kungen grundade illustra sällskapet Enkan Bloms Bekanta träffades för att i goda vänners lag sjunga, spela kägla och, som det sägs, dricka hinkvis med punsch långt in på småtimmarna.

Midsommar på Ulriksdal

Kabinettskammarherren Fritz von Dardel beskriver i sin dagbok midsommarfirandet på Ulriksdal 1861:

”Midsommarafton begaf sig hela hofvet tidigt till Kaninholmen för att kläda majstången, kring hvilken man skulle dansa på kvällen. Drottningen band en krans, fröknarna Sparre och Meijerhelm en annan, »Sessan» och jag utklippte solar och lejon af guldpapper; middag åts på holmen, där sedan en liflig dans pågick under militärmusik till sent på natten.”

Från törnrosasömn till nytt liv

Efter Karl XV:s död försänktes Ulriksdal i något av en törnrosasömn. Drottning Sofia fick visserligen Ulriksdal som änkesäte och vistades där ofta vintertid fram till sin död 1913, men sällskapslivet från Karl XV:s dagar var förbi. Efter änkedrottningens död börjar man planera för att ställa i ordning Ulriksdal för kronprinsparet Gustaf Adolf och Margareta och deras barn och vissa förändringar görs av interiören. Arbetet avbryts emellertid med kronprinsessans hastiga bortgång 1920 och återupptas inte förrän 1923 i samband med kronprins Gustaf Adolfs giftermål med Lady Louise Mountbatten. Under ledning av arkitekt Sigge Cronstedt förvandlas slottet nu till en modern bostad. Från denna tid finns det helgjutna vardagsrummet, som med sin inredning av Carl Malmsten är en av de bästa rumsskapelserna som gjorts under 1900-talet.

Kunglig bostad

Ulriksdal kom att bebos av kronprinsparet, från 1950 kungaparet, vår och höst. Efter Gustaf VI Adolfs död 1973 har slottet inte använts som kunglig bostad. Sedan 1983 har Världsnaturfonden sitt svenska kansli inrymt i södra flygeln.

Toppbilden: Kopparstick Ulriksdals slott slott av tecknare Erik Dahlbergh från planschverket Suecia antiqua et hodierna. Foto: Kungliga biblioteket