Riddarholmskyrkan

Ur historien: Riddarholmskyrkan

Riddarholmskyrkan är en svensk kungagrav. Fram till 1950 kom sjutton regenter att bli begravda här. Kyrkan döljer många historiska hemligheter. Var Magnus Ladulås är begravd är fortfarande höljt i dunkel.

Från kloster till kunglig begravningskyrka

Stor och hemlighetsfull och omhöljd av ett mystiskt skimmer tornar den upp sig, Riddarholmskyrkan, Stockholms äldsta bevarade byggnad, men så ruvar den också på hemligheter som vi än idag söker svar på.

Kyrkan har en lång historia som sträcker sig tillbaka till 1270, då Franciskanerklostret grundades på det som idag är Riddarholmen. Franciskanerorden hade grundats i Italien i början av 1200-talet av Franciskus av Assisi och till Sverige kom orden på 1220-talet. Här kom den också att kallas Gråbrödraorden, efter den grå klädnad som munkarna bar. Själva kyrkobyggnaden började man förmodligen bygga något år senare men 1285 kan vi dra slutsatsen att bygget är i full gång. Då skriver nämligen kung Magnus Birgersson, även känd under namnet Magnus Ladulås, i sitt testamente att han önskar bli begravd i klosterkyrkan. Så blev det också – tror vi.

Öppnade graven

Vid undersökningar av graven 2011 visade det sig att den innehöll kvarlevor av en familj från 1400- och 1500-talen. Var Magnus Birgersson är begravd är fortfarande oklart, men enligt den senaste teorin ligger han i en nyupptäckt gravkammare belägen mellan de bägge tumborna.

År 1470 tillkom nästa kungagrav, nämligen Karl Knutsson Bondes. Fram till 1950, då Riddarholmskyrkan upphörde att vara kunglig begravningskyrka, kom sjutton regenter att bli begravda här. Sedan 1807 är den enbart grav- och minneskyrka, det vill säga reguljära gudstjänster äger inte rum i kyrkan.

Den första boken i Sverige trycks här

Riddarholmskyrkan stod färdig omkring år 1300 och var då nästan helt uppförd av tegel, vilket var ovanligt i Sverige. Därtill var valvribborna i koret förgyllda, vilket strider mot ordensreglernas förmaningar om ödmjukhet och återhållsamhet i utsmyckningen. Att kyrkan blev så påkostad berodde förmodligen på Magnus Ladulås beslut att låta sig begravas där. Franciskanermunkarnas kyrka bestod ursprungligen av ett stort mittskepp och det norra sidoskeppet. Det nuvarande södra sidoskeppet var en korsgång från vilken man steg ut i klostergården. Kring den sistnämnda fanns exempelvis bibliotek, sov- och matsalar. På 1400-talet inlemmades korsgången genom att man byggde på den och öppnade den mot mittskeppet. Än idag kan man se några av korsgångarnas igenmurade öppningar mot klostergården i form av spetsbågiga nischer i den södra väggen. I Franciskanerklostret levdes ett rikt liv, inte rikt på pengar men rikt om man ser till det andliga. Även kulturellt var klostret mycket viktigt. Det var också här som den första boken trycktes i Sverige 1483.

Munkarna tvingas bort

Efter reformationsriksdagen i Västerås 1527, då Sverige bröt med den romersk-katolska kyrkan, tvingades Franciskanermunkarna lämna klostret och klosterbyggnaderna endera revs eller byggdes om. Kyrkan klarade sig dock och längst fram i koret vilar de fortfarande, Magnus Ladulås (möjligen) och Karl Knutsson Bonde under sina gravtumbor, utförda av nederländaren Lucas van der Werdt 1574 på beställning av Johan III.

Kunglig gravkyrka

Ett nytt skede i Riddarholmskyrkans historia tar sin början då Gustav II Adolf, innan han begav sig ned till slagfälten på kontinenten 1629, befallde han att ett gravkor skulle byggas åt honom på kyrkans södra sida – det som idag heter det Gustavianska.

Slaget vid Lützen

Bara tre år senare, 1632, stupade Gustav II Adolf stupade i slaget vid Lützen och fick sin sista vila här. Sedan följde det Karolinska gravkoret med exempelvis Karl XII:s grav och det Bernadotteska, med Karl XIV Johans storslagna sarkofag i blickfånget. Sarkofagen är tillverkad av granitell från Älvdalen. Åtta år efter kungens död var sarkofagen färdig men på grund av snöfattiga vintrar kom det att dröja ytterligare fyra år innan den 1856 kunde transporteras på släde den 25 mil långa sträckan mellan Älvdalen och Gävle, där den 16 ton tunga sarkofagen lastades ombord på ett fartyg för den sista sträckan ned till Stockholm. Sarkofagen transporterades på två slädar, en för kistan och en för locket. Den förstnämnda släden drogs av 110 älvdalsbor och den sistnämnda av 70 män från Sollerön och Mora, alla iklädda finaste helgdräkt. Med på färden fanns även två spelmän, varav de ene satt på kistan, den andre på locket.

Ny kunglig begravningsplats

Gustaf V blev den siste att få sin sista vila i Riddarholmskyrkan 1950. Redan på 1910-talet hade kronprinsessan Margareta, efter att ha deltagit i änkedrottning Sofias begravning i den mörka, kalla kyrkan i januari 1914, väckt idén till att skapa en ny, kunglig begravningsplats ”ute i naturen”. Tillsammans med prins Carl drev hon frågan och 1922 var den färdig att tas i bruk på en udde i Brunnsviken, Hagaparken. Som en påminnelse om dessa finns i Riddarholmskyrkan idag den så kallade Hagaväggen, med de på Haga begravdas serafimersköldar.

Sveriges högsta utmärkelse

En stor del av Riddarholmskyrkans väggyta upptas idag av serafimersköldar. Serafimerorden, som är en Kunglig svensk orden och Sveriges högsta utmärkelse, instiftades 1748 av Fredrik I. Som riddare eller ledamot av Serafimerorden får man, förutom själva ordenstecknet, en vapensköld målad. Så länge riddaren eller ledamoten är i livet finns denna sköld förvarad på Kungliga slottet. När riddaren eller ledamoten avlider flyttas den, efter stormästarens beslut, över till Riddarholmskyrkan där den hängs upp på väggen. På begravningsdagen ringer den så kallade serafimerklockan.

Toppbilden: Kopparstick Riddarholmskyrkan av tecknare Erik Dahlbergh från planschverket Suecia antiqua et hodierna. Foto: Kungliga biblioteket

Riddarholmskyrkan

Riddarholmskyrkan har en lång historia som sträcker sig tillbaka till 1270, då Franciskanerklostret grundades på det som idag är Riddarholmen. Foto: Håkan Lind/Kungligaslotten.se

Magnus Ladulås gravtumba från 1574.

Magnus Ladulås gravtumba från 1574. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Karl Knutsson Bondes och Magnus Ladulås gravtumbor från 1574.

Karl Knutsson Bondes och Magnus Ladulås gravtumbor från 1574. Enligt den senaste teorin ligger Magnus Ladulås begravd i en nyupptäckt gravkammare belägen mellan de bägge tumborna. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Magnus Ladulås

Porträtt av Magnus Ladulås. När kyrkan byggdes skrev han i sitt testamente han att han önskar bli begravd i klosterkyrkan. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Gustav II Adolfs sarkofag

Gustav II Adolfs sarkofag. Innan han begav sig ned till slagfälten på kontinenten befallde han att ett gravkor skulle byggas åt honom. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Karl XIV Johans sarkofag

Karl XIV Johans storslagna sarkofag väger 16 ton och är tillverkad av granitell från Älvdalen. Foto: Håkan Lind/Kungligaslotten.se

Kronprinsessan Margareta

Kronprinsessan Margareta drev frågan om en ny kunglig begravningsplats ”ute i naturen”. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Hagaväggen

Den så kallade Hagaväggen med bronsrelief av Liss Eriksson. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Serafimersköldar

Serafimersköldar pryder Riddarholmskyrkans väggar. Serafimerorden är en kunglig svensk orden och Sveriges högsta utmärkelse. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Inför besöket

För större sällskap rekommenderar vi en förbokad visning med guide. Visningen kan ges på svenska eller engelska.

Läs mer

Kommande händelser

Välkommen till en speciell julotta på juldagsmorgonen i en speciell kyrka. Stockholms Scoutdistrikt inbjuder till en av årets få gudstjän...

Läs mer

Upptäck mer om Riddarholmskyrkan

I sitt nuvarande skick är kyrkan treskeppig men var ursprungligen tvåskeppig, det södra sidoskeppet byggdes först i mitten av 1400-talet.

Läs mer

1858–60 uppfördes detta gravkor för den ännu idag regerande dynastin Bernadotte. I den storslagna sarkofagen av porfyr vilar Karl XIV Joh...

Läs mer

Med undantag för drottning Kristina har de svenska regenterna från Gustav II Adolf fram till Gustaf V fått sitt sista vilorum i Riddarhol...

Läs mer

Artiklar och film

I Riddarholmskyrkans sakristia kan vi lära om heraldikens levande historia. Här ses en utställning om släktvapen och sköldmärken. På vägg...

Läs mer

Den kungliga begravningskyrkan på Riddarholmen är även en ordenskyrka. Vid frånfället av en riddare av Serafimerorden hedras denne med en...

Läs mer

Riddarholmskyrkan är en svensk kungagrav. Fram till 1950 kom sjutton regenter att bli begravda här. Kyrkan döljer många historiska hemlig...

Läs mer

Kundservice

Öppettider: Stängt

Många frågar om

  • Kan jag ta med min barnvagn in på de kungliga besöksmålen?

    Nej, barnvagnar är inte tillåtna inomhus.

  • Finns det förvaringsboxar vid de kungliga besöksmålen?

    Kungliga slottet: Ett fåtal förvaringsboxar finns vid Biljett & Information samt i Museum Tre Kronor. 10 kr i deposition (mynt).
    Vi rekommenderar dock att du inte tar med dig något större bagage. Resväskor och väskor på hjul är inte tillåtna inne på våra besöksmål.

    Övriga besöksmål: Inga förvaringsboxar tillgängliga. Vi rekommenderar att du inte tar med dig något större bagage. Resväskor och väsor på hjul är inte tillåtna inne på våra besöksmål.

  • Får jag ta med min väska in på de kungliga besöksmålen?

    Ja, mindre väskor är tillåtna, liksom ryggsäckar burna i handen eller på magen. Resväskor och väskor med hjul är inte tillåtna.

    Vänligen observera att vi ej tillhandahar förvaringsboxar (undantaget ett fåtal på Kungliga slottet). Lämna inga väskor utan uppsikt.

  • Finns det barnvagnsparkering vid de kungliga besöksmålen?

    Kungliga slottet: I entrén till Representationsvåningarna, vid Yttre borggården finns ett begränsat utrymme för barnvagnar. Under tak men obevakat och utan låsmöjlighet.

    Riddarholmskyrkan: I entrén till Riddarholmskyrkan. Under tak men obevakat och utan låsmöjlighet.

    Drottningholms slott: I arkaden utanför entréporten. Under tak men obevakat och utan låsmöjlighet. Observera att arkaden nås via en trappa.

    Övriga besöksmål: Ingen barnvagnsparkering.

  • Behöver jag gå med på visning för att se de kungliga besöksmålen?

    Förutsättningarna skiljer sig åt beroende på besöksmål.

    Kan besökas på egen hand: Kungliga slottet, Riddarholmskyrkan, Drottningholms slott, Kina slott, Gripsholms slott, Ulriksdals Orangeri samt Strömsholms slott.

    Beses endast i samband med visning: Rosersbergs slott, Ulriksdals slott, Gustav III:s paviljong, Rosendals slott, Tullgarns slott samt Hovstallet.

Fler frågor och svar