Historik
Rosersberg har fått sitt namn efter modern till godsets grundare riksskattmästaren Gabriel Bengtsson Oxenstierna. Modern härstammade från ätten Tre Rosor.
Slottet började uppföras 1634 och stod fullbordat fyra år senare. Det Oxenstiernska slottet var typiskt för sin tid med en huvudbyggnad med mycket högt tak och storslagna rikt dekorerade gavlar i tysk–nederländsk renässansstil. Till detta anslöt en stor borggård som inramades av tre låga längor.
Under 1600–talets andra hälft upplevdes renässansslottet som ålderdomligt och riksskattemästarens son, kansli–presidenten Bengt Oxenstierna lät radikalt modernisera slottet i aktuell barockstil.
Tessin moderniserar
Oxenstierna tog landets ledande arkitekt, Nicodemus Tessin den yngre till sin hjälp. Nya flyglar tillfogades och där inreddes bland annat trädgårdsgrottor som bevarats in i vår egen tid.
På huvudbyggnaden revs de höga renässansgavlarna och huset försågs med ett brutet tak. Från denna tid har ett praktfullt kolonngalleri bevarats.
1700–talets slott
År 1747 inköptes Rosersberg av presidenten, friherre Erland Broman. Även Broman lät modernisera slottet. Ombyggnadsarbetet leddes troligen av en av landets mer prominenta 1700–tals arkitekter.
Efter Bromans död 1757 löste svenska staten in godset och det kom att ställas till den unge hertig Karl (XIII) av Södermanlands förfogande. Därmed kom Rosersberg att bli ett kungligt slott.
Karl XIII:s slott
Hertig Karl lät under Jean Eric Rehns ledning utföra en genomgripande ombyggnad och nyinredning. Vid brodern, Gustav III:s, död 1792 kom Karl att tillträda som förmyndarregent i Sverige eftersom den nye kungen Gustav IV Adolf var omyndig.
Vid 1790–talets slut igångsattes en rad betydande nyinredningar på slottet med Orangegula och Röda Salongerna samt Hoglandsalen som karakteristiska exempel.
De sista kungligheterna som bodde på slottet var Karl XIV Johan och drottning Desideria. Efter kungens död år 1844 använde änkedrottning Desideria Rosersberg som sitt änkesäte .
Toppbilden: Detalj av målningen "Rosersberg slott sett från norr" av Louis Belanger, olja på duk från 1803. Foto: Håkan Lind/Kungligaslotten.se